Ny statistik om nedskräpning i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången visar nationella mätningar hur skräpet förändrats över tid – och enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025.

Rapporten släpptes den 20 april 2026 och lyfter bland annat utvecklingen för plastprodukter, nikotinskräp, engångsprodukter samt stora skillnader i mängden skräp längs svenska stränder.

73 % ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt är det enligt undersökningen bara en av tio som uppger att de själva skräpat ner. De vanligaste skälen som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Skräpet i stadsmiljö minskar – flera plastprodukter backar

De nationella skräpmätningarna visar enligt Håll Sverige Rent en minskning av skräp i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Totalt anges skräpet ha minskat med 30 % sedan 2023.

Flera plastrelaterade föremål pekas ut som de som minskat mest i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar minskat i mätningarna uppger rapporten att nikotinprodukter fortsatt är den största delen av skräpet i stadsmiljö. I den nationella skräpmätningen från 2025 anges:

• Fimpar: 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus: 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps): cirka 70 %

Om producentansvar för snus säger Josefin Carlring i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: Över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att visa hur skräpigt det kan vara i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett exempel: på en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle en person passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet anges följande mängder per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning går för långsamt

Pressmeddelandet uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026.

Enligt Håll Sverige Rent visar nationella skräpmätningar från 2023 och 2025 heller inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp. Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister.

Stora skillnader längs kusterna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025). Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här anges mindre fiskerelaterat skräp men mer som kan kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och förpackningar.

Snus vanligast i fjällen

Rapporten tar även upp mätningar i fjällmiljö. Längs vandringsleder var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent.