Analys pekar på miljardkostnader och möjliga sanktioner

Sverige riskerar stora kostnader om landet inte klarar EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Fokus ligger på den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket ger Sverige möjlighet att täcka maximalt 5,2 miljoner ton av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via en så kallad ETS-flexibilitet.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter ETS-flex: återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flexen utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL lyfter tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater samtidigt har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för att använda EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det upprepas kan det ge en ränta-på-ränta-effekt, enligt IVL.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL bedömer, med hänvisning till tidigare rättsfall i EU-domstolen, att dessa kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen finns även sammanställd i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026.